Gåshud i Juan Les Pins

Jag besökte den anrika 51-åriga jazzfestivalen Jazz à Juan i Juan Les Pins förra veckan för att se Motown-hybriden Raphael Saadiq. Innan Mr Saadiq (som levererade en godkänd konsert) så kom ett helt nytt ansikte upp på scen och knockade publiken med 35 akustiska, helt elektriska minuter - endast ackompanjerad av sin gitarrist.

Imany heter hon; en fransk-afrikan som verkar vara en modern hybrid mellan Tracy Chapman och Annie Lennox, och som gav mig känslan av att upptäcka något helt nytt som jag ändå känner igen. Jag har lagt med en av låtarna hon framförde i Juan les Pins som gav mig gåshud hela vägen. Jag kan dock rekommendera att kolla in fler klipp på Youtube. Vive Imany!

Svettig svensk r'n'b med sanslös name drop

Jag har lidit lite bloggtorka på sistone. Inte för att musiken torkat ut, men istället mycket somriga farsa-orienterade prylar som grumlar inspirationen. Igår kunde jag ana en viss blogglossning när jag blev heltaggad av en artikel om Ansiktet - en ung svensk soulgrupp som jag inte hört talas om förut. Men några iPad-ryck senare kunde jag verifiera min initiala glädje. Jag har alltid haft ett varmt hjärta för soul på svenska - kanske för att det är så ovanligt med bra låtar OCH bra texter, som inte blir helt ostiga.

Videon till Ansiktets nya alster X är inte en gnutta mindre än lysande - jag har aldrig sett så'n humor och självdistans i en soul-orienterad musikvideo tidigare. Se hur många namn du kan droppa. Och le igenkännande till sångtexten. Eller? :-)